Jan Erik Rendahl

DSC_0037-2Mitt intresse för värderingsforskningen och vad som driver och motiverar människan har varit en röd tråd under hela min verksamma yrkeskarriär. Efter psykologistudier vid Göteborgs universitet började jag i slutet på 60-talet som psykolog vid en erkänd alkoholistanstalt. Jag verkade där för att få till stånd en miljö av skapande aktiviteter som motgift till deras destruktiva beteende och känslor. Att lyfta fram och tillvarata det produktiva i deras människovärde. Efter vidareutbildning i ca tre år till självständig leg. psykolog arbetade jag som arbetspsykolog i 10 år, där jag genom kartläggning av främst arbetslösas anlag och personlighetsmässiga förutsättningar tog fram de yrkesinriktningar och utbildningar som de borde ha störst möjlighet att bli framgångsrika inom. Vad som drev dem till att vilja arbeta var redan under den tiden en central fråga. Jag slutade den karriären som utvecklingschef i ett större konsultbolag.

Inspiration till forskningen

Bakgrunden till min forskning om drivkrafter går tillbaka till slutet av 1970-talet. Det kom då två nya lagar; medbestämmande- lagen 1977 och arbetsmiljölagen 1978. Båda dessa lagar var dispositiva, vilket innebar att man lokalt kunde anpassa lagen till företagets förutsättningar. Som relativ ung, aktiv och ambitiös chef blev jag frustrerad över att fokus flyttades från arbetet med klienter, kunder och affärer till en byråkratisering av informationsflödet. Alltför mycket tid, ansåg jag och även mina kolleger, gick åt till det nya demokratiska spelverket som statsmakterna hade ställt till förfogande. Procedurfrågor var i centrum i stället för affärer och kunduppdrag. Jag slutade och blev min egen konsult under några år. Till min häpnad var det inte så många av mina gamla kolleger bland chefskollektivet som lämnade sina befattningar som jag hade förväntat mig, utan snarare gav de uttryck för att det trots allt var intressant och spännande att jobba under de nya villkoren. Denna förvåning att alla chefer inte kände samma frustration och hopplöshetskänsla som jag gjorde väckte forskningsfrågan: Vad driver en chef? Finns det andra motiv att vara chef än det som driver mig? Vad är det personliga utbytet av att vara chef? Jag ägnade åtta år att studera den frågan, vilket även ledde fram till doktorsavhandlingen Arbetets drivkrafter. I samarbete med andra forskare medverkade jag också med mina erfarenheter i böckerna Nya ideal i svenskt ledarskap, Ledare för Sverige, Sweden on the Edge, Förnyelsens ledarskap samt Att leda och förändra morgondagens arbete.

Forskningens tillämpning

DSC_0061Jag fick även möjlighet att under nästan 10 år tillämpa mina forskningsrön inom ABB, dels att som VD    bygga upp en intern konsultorganisation för den svenska verksamheten och dels som vice president inom Corporate research med ansvar för processförbättringar genom bättre tillvaratagande av medarbetarnas olika drivkrafter inom ABB World Wide. ABB blev för mig även en empirisk bas för att testa olika hypoteser om vad som driver människor i olika kulturer. Den teoretiska modell som jag lagt fram som avhandling 1992 visade sig vara användbar som ett praktiskt förändrings- och utvecklingsverktyg även i andra kulturer än den svenska. Teorin började som en ”local theory”, dvs. en teori som förklarar vad som driver och motiverar människor att arbeta inom svensk kriminalvård till att visa sig ha ett mycket större användningsområde. Maria Nordstrand sedermera Rendahl var den som tidigast såg att min teoretiska modell var användbar även inom andra områden än inom mitt huvudområde som är ledning och organisationsutveckling. Hon såg tidigt att Rendahlmodellen™ kunde användas inom affärs- och produktutveckling, kundkommunikation och marknadsföring. Det första pilotprojekt som hon drev, var som projektledare för ett nytt Master Card-kort som var inriktat mot medlemmar inom Världsnaturfonden WWF, ett så kallat affinity card. Hennes framgång med den lanseringen stärkte hennes övertygelse och hon slutade på banken som ansvarade för kortet och la grunden till Kundvärden, där hon systematiskt och framgångsrikt testade olika applikationer för kommunikation inom företaget och till dess kunder samt utvecklade värderingsbaserade försäljnings- och servicekoncept och ett ledarskap byggt på kunskap om kundernas olika värderingar, kundstyrt ledarskap. Att jag sedermera blev hennes make har lett till att vi fått mer tid för att tillsammans arbeta med konceptutveckling och utveckla tillämpningar inom andra icke kommersiella områden.

Bibliografi

För en utförlig lista över publikationer och rapporter av Jan Erik Rendahl se fliken Publikationer.